I morse kom jag hem till Umeå från Mariestad. Sist jag var hemma kändes våren nära och jag fick till och med för mig att vårplantera vid ingången. Ett misstag. I helgen har det kommit ordentligt med snö och min vårkruka ser allt annat än pigg ut. Om kylan håller i sig är det tveksamt om lökarna orkar resa sig igen, men jag hoppas. Jag hade storslagna planer på att plantera på balkongen nu i veckan, men det får nog tyvärr vänta. Synd.
Det är i alla fall skönt att vara hemma och inne är det inte lika vinterlikt. Varje gång jag kommer hem är det något nytt som blommar och just nu är det amaryllis. Tyvärr har den tappat namnlappen, men är inte mindre vacker för det. Amaryllis är mer en vårblomma än en julblomma för mig. När de blommar passar jag på att ställa fram dem så man ser dem ordentligt; den här gången fick de stå i sovrummet. När blomningen är över får de åka tillbaka till sitt fönster. De är ju inte särskilt fina utan blommor.
Idag blir det hemmajobb både för mig och min sambo. Jag har sagt det förut, det är så trivsamt att vara hemma!
Och förresten! Välkommen Berit och Gardener in the Distance!
4 kommentarer:
Jag *tyckte väl* att Umeå med ens kändes trivsammare, trots snöstorm och elände utomhus. :-)
I natt tar i alla fall jag in "vårkrukan" i garaget! Burrr.
Ha det gott!
/Ruben
Jag grunnar på om jag inte borde göra detsamma ändå. Det vore synd om allt vissnade och dog.
Balkongplanteringen har jag i alla fall bestämt att det ska bli av ändå. Jag får väl bära den in och ut den med. Det är det värt.
Ja nog blev det ett riktigt bakslag med våren.
Jag hade hoppats på riktig vårvärme.
Men jag håller tummarna för en solig och fin Påsk.
Här får vårkrukan också komma in för säkerhets skull.
Ha det gott
Gunilla
Skicka en kommentar