Lucka 24: julgranen

Julgranen är sist ut i julpyntskalendern. En hel massa julpynt samlat på ett och samma ställe. När granen är klädd är årets mest tidsödande petgöra klart och man man stanna upp och låta julefriden sänka sig. I år var det svårare än vanligt att få allt pynt på plats. Förkylning har sinkat oss, grenarna var veka och ville inte hålla kulorna och ljusen och när granen, med pynt och allt, närapå välte i fredags kändes undergången nära.

Det är i detalj som granen gör sig bäst. Gammalt bekant pynt, folieblommor och glitterbollar.

Halvkulor är en storfavorit, men det är svårt att få alla att vända sig åt rätt håll. Man får justera och justera.

Vissa partier blir glesare och andra blir tätare. I ena hörnet syns en annan typ av folieblomma.

Stjärnpyntet av bland annat gula stavpärlor är en riktig storfavorit. Jag tror också att det är ett av de äldsta pynten i granen, men jag vågar inte datera det.

Hela årets julgran med spira i toppen. God jul!

Lucka 23: krukstake från Syco

Om man ska vara petig är väl den här krukstaken inte ett renodlat julpynt. Den kan användas hela året om man vill, men just nu är det en av adventsljusstakarna här hemma. Med hyacinter, mossa, glitterboll och en tomte (på baksidan) blir den tillräckligt julig.

Krukstaken är tillverkad i något sorts betongmaterial. Jag har sett andra liknande skapelser, men utan etikett. Kanske är det också Syco. Själv har jag till exempel en liten liten omärkt kruka som just nu hyser en ensam hyacint. Den krukan är väldigt lik i stilen. Imorgon är det julafton.

Lucka 22: julbonader

Tre bonader bakom en lucka. Bara några få saker av allt det julpynt som finns i lådorna är ärvda, men det är något särskilt med de ärvda sakerna. De får alltid hedersplatser så att de ska synas.

Den här röda har min mamma broderat. Den har alltid varit med så länge jag kan minnas och nu hänger den varje år inne i matsalen. Den har sin bestämda plats. Jag tror att hon har gjort mönstret själv efter märkböcker.

Tomtebonaden har min mamma också broderat. Väven den är broderad på är alldeles mjuk och det röda bandet runtom glänser. Häromåret var den illa ute. Kantbandet hade släppt från väven, som hade börjat repa upp sig. Inte alls bra. Det var bara att sprätta bort bandet, kasta kanterna på väven och sy dit bandet igen. Nu är den räddad och kommer att hålla i många år till.

I hallen utanför gästrummet finns den perfekta spiken för de tre vise männen. Vem som är vem av dem vet jag inte, men det är kanske inte så viktigt. Det glittrar och glänser av guldtråd och pärlor från gissningsvis 1960-talet. Det är Anders mormors syster eller Anders mormorsmor som har gjort den. Han kommer inte ihåg vilket.

Lucka 21: glitterbollar

Glitterbollar är väldigt användbara. När jag först började skaffa dem tyckte jag att de var fina, men trodde inte att jag hade någon användning av dem. Så fel.

De har visserligen en upphängningsögla, men den stora förtjänsten är att de kan läggas på grangrenarna och ändå sitta kvar. Det är mycket behändigt. Då kan man fylla de oavsiktliga luckor som alltid blir när man pyntar granen. Dessutom glittrar de så fint och gammaldags.

Lucka 20: glasgirlanger

Dagens inlägg handlar om besatthet. Jag visste inte ens att glasgirlanger fanns när jag såg dem för fösta gången. Det var i Nordmaling för nästan tio år sedan. De låg där på en loppis, två stycken. De kostade nästan inget alls och jag köpte. När de skulle upp i granen visade det sig att två stycken inte räckte till särskilt mycket. De försvann bland allt annat.

Men de var ju så fina, så fler införskaffades allteftersom. Jag kommer knappt ihåg var alla kommer ifrån längre, men loppisar, antikaffärer och tradera har bidragit.

Nu räcker de gott och väl till att klä granen med. Jag kan till och med ha girlanger på två ledder, både vertikalt och horisontellt. Lyckan är nådd.

Lucka 19: pappersmobil

Dagens pynt är ett nyinköpt sådant och inte bara nyinköpt, det är sprillans nytillverkat. Det är en liten pappersmobil, en julgran med dansande tomtebarn runtom. Den levererades i ett platt paket, men det var inte IKEA. Tyvärr glömde jag att kolla på påsen den levererades i, så vem som tillverkat är höljt i dunkel. Påsen slängde jag korkat nog.

Den har inte fått sin plats än, men ett fönster blir det med all säkerhet. Jag tror att tomtarna gillar att dansa runt.

Lucka 18: folieblommor

Pyntet bakom dagens lucka är betydligt mer lättanvänt och mindre skräckinjagande än gårdagens. Min favorit bland de här blänkande folieblommorna är den cerise med gul mitt. De andra är också vackra, men den cerise sticker ut lite.

Med åren har de blivit lite knycklade och böjda, men det gör inte så mycket. De fyller sin funktion och är fina ändå. Bakom varje blomma finns en metallögla som upphängningsanordning, men jag brukar hellre lägga blommorna på en gren så att de syns uppifrån. Bäst är när julgransljuset fångas i blommorna och de blir nästan självlysande, men det är mycket pynt som konkurrerar om ljuset och det är svårt att alltid få till det.

Lucka 17: tio tokiga tomtar från Philips

Den här ljusslingan använder jag nästan aldrig. Jag vet egentligen inte varför jag köpte den. Det var nog för att den är så konstig. Och alldeles säkert för att den var billig. Pisello står det på kartongen. Jag trodde länge att det hade något med tomtarna att göra, men jag har förstått att det har med den typ av lampor som används i den. Pisello betyder ärta på italienska.

Jag tycker inte riktigt om tomtarna. De ser  galna ut på något sätt. Galna och lite rädda och misstänksamma. Otäck kombination. Jag undrar också hur tillverkaren har tänkt att man ska använda den här slingan.

Det finns en upphängning i varje tomteluva, men tomtarna kan knappast hänga fritt. Sladden som går mellan är alldeles för kort och alldeles för stel.

Fast i år ska jag ge dem en chans. Jag ska testa och se om det går att använda dem i granen. Man vet aldrig. De kanske bli snällare om de får vara med till jul.

Lucka 16: adventsljusstake med glasrundlar

Bakom dagens lucka gömmer sig ännu en adventsljusstake. Var den är tillverkad och vem som ligger bakom den har jag ingen aning om, men någon som läser kanske vet? Den saknar märkning helt och hållet. Fin är den hursomhelst och lite annorlunda då ljuspiporna bara funkar till lite smalare ljus, till exempel Liljeholmens höga Birgitta-ljus. Det gör den ännu mer elegant.

Det är lite trist att Birgitta-ljusen brinner rätt fort, men man kan ju byta dem allteftersom. Det är synd att inte ha en sådan tjusig adventsljusstake tänd.

Lucka 15: paljettboll

Här ett pynt som jag inte riktigt vet hur man ska använda. Det är ett komplicerat hopkok av paljetter, pärlstavar och nålar, som glittrar lika vackert som det säger “rör mig inte”. Det påminner mer om ett urtidsdjur än om ett julpynt. Men det är vackert.
 
Här hemma brukar det oftast ligga på ett bord eller i ett fönster, ungefär som här, men man kan kanske hänga det i ett fönster också. Det vore kul att veta om det är ett fabrikstillverkat pynt, eller om någon har gjort det själv hemma.

Labyrinttips

Det har inte blivit många inlägg med trädgårdstema den senaste tiden. Det känns så avlägset med trädgård när snön yr och julen snart är här. Men frökatalogerna har redan börjat dyka upp och snart är det dags att börja planera för nästa säsong. Då kan man planera in en liten käck labyrint som den här i Berlin. Vi såg den i slutet av november i en park strax bakom Judiska museet.

Jag vill tro att det inte enbart är en skulptur, utan också en fontän. Jag ser framför mig hur vattnet långsamt rinner från pilen, igenom spiralen och ut i rännan. Den slingrade mellan träden och den hade inte någon framträdande plats alls. Jag hoppas så att det faktiskt är en fontän.

Lucka 14: ekollon i glas

Ännu fler julgranskulor, men idag av det mer diskreta slaget. Jag tror att de här två ekollonen i glas kan vara ett par av de äldsta julkulor som finns i samlingen, men jag vågar mig inte på att datera dem. Tyvärr är det ganska svårt att få tag på information om man vill lära sig mer om det pynt man har.

Båda två har varit silverglänsande en gång, men med tiden har de tappat det mesta av blankheten. I källaren finns en valnötskula som nästan inte har något silver kvar alls och är i det närmaste helt transparent.

Dagens dukning med uppstekt pannkaka

Uppstekt pannkaka tillhör en av de bästa resträtter jag vet. Det är till och med godare än nygräddad pannkaka. Som uppstekt är den godast knaperstekt i smör och serverad med lingonsylt.

Det börjar närma sig jul och det har flyttat in en röd handvävd löpare i köket. Den har Anders mormors syster vävt en gång i tiden och den funkar även nu. Det var inte så lätt att hitta porslin som passade till duken, men Stig Lindbergs Colorado hittade vi till slut. Bruna glas på fot från Björkshult kan man också dricka mjölk ur och Marianne Westmans syltburk ur Arom-serien funkar både till jul och till lingonsylt.

Lingonsylten har vi kokat själva. Vi plockade bären sent i höstas ute vid stugan när det redan hade varit frost flera gånger. Det funkade att plocka även då. Vi hittade en burk honung som vi använde som sötningsmedel istället för socker. Det gick alldeles utmärkt och honungssmaken passade väldigt bra till lingon. Och till uppstekt ugnspannkaka.

Lucka 13: fler halva julgranskulor

Jag har inget luciapynt. Det blev helt uppenbart inför idag, men det är inget att göra åt. Istället blir det fler halvkulor. Eller vad ska man kalla dem egentligen? Urgröpta? Finns det något bra namn på den här sortens julkulor?

De här är rosafärgade och sidenmatta i ytan. Urgröpningen är målad i glänsande blått och guld. Tjusigt.

Lucka 12: självlysande plaststjärnor och andra

Det här julpyntets effekt finns mer i teorin än i praktiken. När jag först köpte dem tvekade jag rätt rejält. Gulbeige plaststjärnor. Vad ska man med dem till? Men jag köpte dem. Jag fattade inte förrän senare att de var självlysande. De färgade köpte jag först långt senare och de kändes mer användbara med sina fina färger.

De gulbeige fick ligga kvar i källaren tills jag upptäckte att de var självlysande. I två olika färger dessutom. Det syns inte så bra på bilden, men så lyser de heller inte så mycket som man skulle kunna önska.

Numera får även de gulbeige stjärnorna vara med i granen, men det krävs att man placerar dem på ett fiffigt sätt väldigt nära ett ljus för att man överhuvudtaget ska se effekten, men det är kul att veta att den är där. Om man letar efter den.

Lucka 11: kulörta glasklockor

12 stycken klockor av glas att hänga i granen. Alla är enfärgade och en liten glaspärla till kläpp om man tittar inuti. De är inte så stora, bara 5 centimeter höga. De brukar få hänga ganska långt fram i granen så att man kan se dem. Om man tittar noga.

Men det har smugit sig in en katt i bland hermelinerna; en ceriserosa klocka. Den har hängt med längre än de andra, men passade så bra in eftersom det fattades en klocka i kartongen.

Kartonger till gammalt pynt är nästan lika trevligt som pyntet i sig. Här har varje klocka ett fack som är alldeles precis så stort att den får plats och varje fack är fodrat med en liten bit brunt silkepapper.

Lucka 10: Ducat ljusslinga med glitterblommor

Ännu en ljusslinga och ännu ett barndomspynt. Det här är nog den ultimata ljusslingan. Många kommer säkert att skrika av fasa, men jag menar allvar. Det finns nog ingen vackrare ljusslinga. Lysande blommor med kronblad av transparent plast och en smakfull krans av glitter för att förhöja det hela. Harmoni och balans. Nästan.

Jag har för mig att jag såg den för första gången på pappershandeln i Hörnefors där jag växte upp. Jag ville, ville ha den. Och jag fick den också. Jag kan inte ha varit så gammal, kanske gick jag i lågstadiet. Vad som hände med den gamla slingan är för längesedan glömt, men troligtvis nötte jag sönder den till oigenkännlighet och den försvann nån gång, oklart när.

Så för ett tiotal år sedan var jag inne på Mattex antik här utanför Umeå och till min förvåning och stora lycka fanns den en likadan slinga till salu och det för ynka 20 kronor. Jag höll hårt i den förpackningen.

Sedan dess har den hängt med. Den får inte vara med varje år, men den följer med upp ur källaren varje år och den tänds åtminstone en gång innan den åker tillbaka ner i lådan. Det är lite kul hur de de på förpackningen ger tips på hur man kan använda slingan, men något jag inte förstår är hur man ska kunna hänga den över ett helt fönster. Sladdarna är på tok för korta för det. Det kan till och med behövas lite trixande för att kunna dekorera ett ris.
Det finns en större slinga med 16 eller 20 lampor också. Dyker den upp någon gång så slår jag till direkt!

Piff paff puff

Här hemma har vi hostat och snorat ikapp den senaste veckan och det har inte släppt än. Även om man är sjuk måste man ju äta, men vad gör man om man inget har hemma?  Då får man ta det man har. Vi hade några gamla frysta räkor, majonäs, oliver, rostbröd och ägg och lite grädde. Då kan man göra piff paff puff. Varma smörgåsar är alltid gott.

Receptet lyder som följer:

Piff paff puff

4 skivor vitt bröd
1-2 msk smör
1 hg skalade räkor
1 litet glas fyllda oliver
2 hårdkokta ägg
1 hg majonäs
2 msk grädde
2 msk finklippt dill (funkar även utan, vi hade ingen hemma)
1 äggvita
2 msk finriven ost

Värm ugnen till max, eller ungefär 300 grader. Jag skojar inte. Det måste vara riktigt varmt. Rosta brödskivorna lätt, bred smör på dem och placera ut dem på en plåt. Hacka räkorna grovt. Skär oliverna i tunna skivor. Hacka de hårdkokta äggen. Rör samman majonäsen och grädden och blanda i räkor, oliver och hackade ägg. Vispa äggvitan till hårt skum och vänd ner den i majonäs-blandningen.

Klicka ut smeten på brödskivorna,

Och lägg på den rivna osten. Ta inte för mycket ost. Då orkar inte smeten höja sig. På bilden är det något för mycket ost.  Sätt in dem mitt i ugnen och grädda i några minuter tills smeten höjt sig bra och fått fin färg. Passa noga så att de inte bränns.

När de är klara är det bara att lägga upp dem och börja äta. Jättegott!

Receptet kommer från den här fina kokboken från 1953. Det finns en hel mängd recept på smårätter som är precis så charmigt omoderna att man inte vill annat än att laga dem. Dessutom finns det en hel del fina bilder att titta på om man inte gillar att frossa i ägg, böckling, pytt i panna och köttrester. Man kan läsa den enbart för namnen på rätterna också. Ett axplock: Lökfuffens, Lyckans stjärna, Fru Jannes risfat och Skoj med korv. Det finns hur många som helst.

Lucka 9: adventsljusstake med nötter

Den här adventsljusstaken har hängt med i rätt många år nu. Var den köptes är för längesedan glömt. Nästan varje år har jag haft någon sorts mossa eller lav och små röda, vitprickiga svampar i den. Inte i år. Det fick bli nötter istället och jag är nöjd med resultatet. Egentligen blev det lite för sparsmakat; det är ju ändå jul, men låt gå för det.

Fördelen med nötter är att de inte förstör ljusstaken. Adventsljusstaken är av gjutjärn och rostar på nolltid om det kommer fukt i den, men särskilt grön mossa ser sällan snygg ut om den inte hela tiden är lite fuktig. Annars ser den väldigt torr och trist ut.
För att inte adventsljusstaken i all sin enkelhet skulle se all för ensam ut satte jag dit en hyacint i glas med en fläskig guldrosett. Det behövdes något som vägde upp. Som sagt, det är ju ändå jul.

Lucka 8: halva julgranskulor

I samma antikaffär som jag nämnde i förra inlägget fanns de här kulorna. Halva kulor hör till mina absoluta storfavoriter när det gäller julgranspynt. När ljuset reflekteras i dem är det svårt att inte tycka om dem. Trots att vi har ganska många sedan förut är de här de första av just den här modellen.

Det var lite svårt att fånga på bild, men en är cerise, en är röd inuti och den i mitten är gul. Runt urgröpningen har man lagt en frostkant av glittrigt grus. De ska få en hedersplats i granen i år.

Lucka 7: toppspira med klockor

För ett par veckor sedan var vi i Berlin. I en liten antikaffär alldeles i närheten av Alexanderplatz fanns den här toppspiran med klockor. Den var helt oemotståndlig.

Klockorna är upphängda på snirkelböjda piprensare. Det som håller fast allt är någon sorts krusad metalltråd som troligtvis har glittrat en gång i tiden. I toppen sitter en tofs av tunna tunna folietrådar som också de har oxiderat. Det gör inget.
Vi brukar inte använda topppspira särskilt ofta. Det beror nog på att de har en tendens att knappt synas bland allt annat pynt vi brukar ha i granen. Den här spiran kan kanske tävla på mer jämlika villkor.

Primula capitata ssp. mooreana

Som en påminnelse om att det faktiskt inte alltid är vinter blir det ett inlägg om en växt. Bilderna är tagna i slutet av oktober när tofsvivan, som den heter på svenska, blommade som bäst.

Tidigt i våras sådde jag fröna i krukor inomhus och väntade. De grodde snällt, men jag lyckades bara hålla liv i tre plantor. De skolades om och fick fortsätta växa till sig i varsin kruka. Så snart det var varmt nog härdade jag av dem och planterade ut. Under sommaren har de fortsatt att växa och så under hösten började det plötsligt komma knoppar!

Färgen på blommorna är verkligen speciell. Djupt och varmt blålila. De ska börja blomma under tidig höst har jag läst mig till. Mina började blomma under oktober. Det återstår att se hur de beter sig under nästa år. Om de nu klarar vintern förstås.

Jag hann aldrig plantera ut dem innan vintern kom, så de står kvar i sina småkrukor utomhus. Jag har hittat flera uppgifter om att de både är känsliga för vinterfukt och kortlivade. Klarar de inte vintern kommer jag definitivt att prova att så dem igen. Om de hinner blomma redan första året är det värt besväret. Blommorna är verkligen otroligt vackra.

Lucka 6: Årets julpynt från LOD

Det är inte ofta jag skaffar nytillverkat pynt, men ibland är det svårt att låta bli. I helgen var jag på besök i huvudstaden och passade på att besöka LOD Metallformgivning. De hade vernissage på sin julutställning Här i vårt hus.

Med hem följde såklart ett pynt. Ett hus komplett med glimmande bågar, stjärnor, julgranar och en huskatt. Det är Petronella Eriksson som har gjort just det här huset. Alla årets julpynt finns att beskåda på LOD:s facebooksida. Visst, det är gratisreklam, men de är värda det.

Lucka 5: glittergirlang

Glitter hör julen till och den här girlangen gör skäl namnet. Den består av en tunn spriralformad och fransklippt remsa på 4,5 meter, silverfärgad på ena sidan och flerfärgad på den andra. Girlangen formligen gnistrar i rätt belysning. Förpackningen lovar att girlangen varken svartnar eller brinner.

Svartna har den inte gjort under alla år, men jag törs inte testa om den brinner. Det vore så synd om den förstördes. Vad som däremot är lite trist är att förpackningsmakaren har råkat särskriva glittergirlang. Ett beklagligt misstag.

Dagens dukning med risporslin

Igår kväll hade vi fikabesök.  Vi bjöd på glögg och scones, men i brist på glöggkoppar fick vi ta små moccakoppar av risporslin av Fridl Holzer-Kjellberg för Arabia.

Några koppar hade vi sedan tidigare, men de flesta plus den stora skålen med scones i fick vi i present av två kompisar. Gissa om vi blev glada. Om man tittar noga ser man att en av kopparna inte har samma mönster som de andra två. Modellen är också lite annorlunda. Det verkar ha tillverkats koppar och fat flera olika mönster och modeller i flera olika storlekar. Det gör det hela nästan vara roligare. Det finns så många olika att samla på. Om man vill.

Jag är svag för små skålar och fat och här finns det en hel uppsjö olika modeller och mönster att hitta. Hittills har vi dessa två och det räckte gott till mandel och russin. Fridl Holzer-Kjellberg började ta fram risporslinet i början av 1940-talet och tillverkningen upphörde 1974. Tyvärr har jag ingen aning om när de delar vi har är tillverkade.

Glöggen serverades ur en kaffepanna som Kaj Franck hittat på för Arabia. Vi brukar servera glögg ur den. Den är lagom stor och ganska julig med sin röda färg.

Lucka 4: Philips olivkedja

När jag var liten fanns det en frisersalong som alltid pyntade med kotteformade lampor i en spaljé som fanns i salongen. Jag gick ofta förbi utanför och beundrade. Under alla år har jag undrat vad det var för lampor och alltid letat efter sådana på loppisar och i antikaffärer.

Så för ett antal år sedan dök de upp på Tradera och jag kunde inte låta bli att köpa. Olivkedja kallas den av någon outgrundlig anledning. Som så ofta är kartongen lika vacker som innehållet.

Såhär ska det nog inte se ut inuti egentligen, men det är så jobbigt att skruva av alla lampor och sätta dem på rätt plats efter varje användning. Vi brukar ha slingan i granen vissa år som en effektbelysning. Den är mycket tjusig.

Det finns mer pynt som jag har minnen av från när jag var liten och som jag i vuxen ålder har skaffat eller återanskaffat. De är väldigt roliga att ha, både att använda och att minnas till.