Det är något särskilt med hösten. Jag gillar när det vissnar och gulnar runtomkring mig. Trasiga plantor med hål, frostskador och slemmiga blad. Det är ju så vackert! Lite på håll och i ett sammanhang kanske jag ska tillägga. Det är ju inte de slemmiga bladen i sig som jag vill åt.
På Botaniska trädgården i Göteborg såg jag frukterna av paraplyblad för en vecka sedan. Med alla bär kvar hade inte de röda stjälkarna kommit till sin rätt riktigt och med en helgrön bakgrund tror jag att det hade sett rätt tråkigt ut. Det som är perfekt är väldigt ofta ganska ointressant.
Rosa moyesii, mandarinros får stora köttiga nypon i stor mängd. Jag tycker att de är som vackrast när bladverket börjar gulna och falla av. Då lyser de stora nyponen ännu mer.
Rosa ‘Mme Boll’ är en vacker portlandros. På bilden kan man knappt se det, men efter en frostknäpp verkar blommorna nästan vara av glas. Kronbladen blev glansiga och genomskinliga.
Rosa, orange och himmelsblått är en av mina favoritfärgskombinationer. Och på hösten får jag bli nöjd ganska ofta. Det finns gott om rosa, det finns gott om orange och det är ofta klart med en isande blå himmel. På bilden från Östra Tunhem finns en okänd rosa höstflox och i bakgrunden en flera hundra år gammal bok med flammande färg.
Klättervildvin är vackert på sommaren också, men det är ju först när det börjar ge upp för säsongen som man riktigt lägger märke till det. Inget förfall, inget vackert vildvin.
Tidlösa är vackert trots att den är irriterande vek och lägger sig mot marken för minsta lilla. En oformlig matta av rosalila precis som i Östra Tunhem skulle jag vilja ha hemma i min egen trädgård. Särskilt om de som här också blandas med höstfärgade lönnlöv. Perfekt defekt skulle man nästan kunna säga…
7 kommentarer:
Kul med ett nytt inlägg!
Vilka härliga höstbilder. Jag gillar också hösen; när den visar sig från sin soliga sida :) Färgglad, frisk och krispig.
Då är hösten som bäst. Det tycker jag med. Det var nog solen i Östra Tunhem igår som gjorde att det blev ett inlägg efter mer än en månad. :-)
Så vackra färger och blommor ännu fast det är höst på många håll!
Jag håller med, förfallet är vackert! Då blir det helt nya färger och former. Paraplybladet är jättefint med sina bär.
Paraplybladet står på önskelistan, men jag vet inte om det klarar sig här i Umeå. Gör det det?
Jodå, vi har en planta Diphylleia sinense upptäckte jag nu när jag kollade upp den, men den har hamnat fel på ngt sätt. Den växer inte som den ska. Blir flyttning till våren. Vi köpte våran hos Larz/Spezialplant.
Men det är ju toppen. Då finns det hopp ändå. Förhoppningsvis finns det många planteringar att fylla under nästa år.
Skicka en kommentar