Äntligen är det vår i krukan på bron. Höstens plantering har stått kvar ända tills nu. Slemmig prydnadskål är inte fint. Nu har det blivit vår ordentligt i krukan istället. Helst hade jag velat ha andra lökväxter, men man får ta vad som finns. Pärlhyacinter, narcisser och vide är fint det med. Nu håller jag tummarna att hela rasket inte fryser bort. Det är trots allt bara 17 mars, men jag kunde inte vänta längre.
lördag 17 mars 2012
Nu är det vår på bron!
Äntligen är det vår i krukan på bron. Höstens plantering har stått kvar ända tills nu. Slemmig prydnadskål är inte fint. Nu har det blivit vår ordentligt i krukan istället. Helst hade jag velat ha andra lökväxter, men man får ta vad som finns. Pärlhyacinter, narcisser och vide är fint det med. Nu håller jag tummarna att hela rasket inte fryser bort. Det är trots allt bara 17 mars, men jag kunde inte vänta längre.
fredag 16 mars 2012
Ibland är det kul att diska
I morse var det kul att diska. Grill Gul är en av mina porslinsfavoriter. Dekoren ritades av Bibbi Breger 1958 för Gustavsberg. Jag gillar kombinationen av de tunna svarta och de breda gula ränderna. Den finns i brunt och grönt också, men gult är min favorit. Idag till frukost fick den sällskap av assiett och äggkopp från Karlskrona porslinsfabrik med dekoren Bellis av Eva Bladh Ståhl. I botten skymtar Gustavsbergs Rustik av Britt-Louise Sundell. Den är en riktigt bra vardagsservis. Fast å andra sidan kan man använda allt till vardags. När ska man annars använda det?
Jag undrar vad jag ska diska imorgon…
Äkta makar i trapphuset
I år blommar äkta makar (Hippeastrum striatum) mer än någonsin. Fyra stänglar kommer det att bli när det är klart. Tre syns på bilden och en liten till kan man skymta till höger i krukkanten. Det här är en krukväxt som bara står och är tacksam och blommar när den ska. Utan blommor är den inte den allra vackraste, men när den väl blommar kompenserar den gott och väl för det även om det bara blir två blommor per stjälk. Det är också därför den fått sitt namn.
Skötseln är enkel. Hos mig står den i trapphuset och får en svalare period kring 15 grader under vintern. Jag vet inte om det är nödvändigt, men det verkar inte skada den heller. Den behöver inte mycket skötsel. Vatten och lite näring så den kan samla kraft till blomningen är allt. Här hos mig brukar den blomma när ljuset kommer tillbaka på våren. Det sägs att den kan blomma flera gånger per år, men det gör den inte hos mig. Bladen vissnar gärna ner i samband med blomningen. Plockar man inte bort dem ser plantan väldigt skräpig ut. På bilden hänger de vissna blad jag plockade bort från den på krukkanten bredvid.
Förökningen är enkel. Krukan fylls ganska snabbt med sidolökar, som kan man bryta loss och plantera om. Det verkar som den gillar att stå trångt i krukan, så plantera inte om och dela den varje år.
Det kan vara svårt att få tag på lökar, men på tradera.com brukar det gå att hitta.
torsdag 15 mars 2012
Great Dixter en kväll i juli
Förra året i juli var jag på praktik på Great Dixter i England. Det var en helt fantastisk månad, men alldeles för kort. Ett år skulle varit en lagom tid för att hinna vara med om allt som händer i trädgården.

På kvällen var trädgården nästan som bäst, då alla besökare gått hem och det bara var jag och alla växterna. Kungsljus, rödbladig trädgårdsmålla och montbretia i motljus är olsagbart vackert. Jag vill dit igen.
På kvällen var trädgården nästan som bäst, då alla besökare gått hem och det bara var jag och alla växterna. Kungsljus, rödbladig trädgårdsmålla och montbretia i motljus är olsagbart vackert. Jag vill dit igen.
tisdag 13 mars 2012
Gårdagens fynd
Fyra små blom-ljusstakar märkta Bo Fajans blev det enda inköpet igår. 5 kr styck var ett bra pris tyckte jag och slog till. Jag behöver dem verkligen inte, men de blir fina att duka med. Kuvertljusstakar kanske man kan ha. Vem som formgivit dem har jag inte kunnat luska ut, men för 5 kr var de fina ändå.
måndag 12 mars 2012
Nu blommar äntligen Polarstern
Jag har gått och väntat ett tag nu. Bild på knopparna finns här och här. Jag har inte sett den på riktigt själv(jag är i Mariestad och Polarstern är i Umeå), men jag får tro på mobilbilden jag fått skickad till mig. Nästa vecka får jag hälsa på den och då ska jag dofta den svaga, men mycket goda doften. Om den inte hunnit vissna förstås.
En tur till Botan
När man är i Göteborg är det nästan ett måste att besöka Botaniska trädgården. Det finns alltid något intressant att titta på. Lördagens besök var inget undantag. Tvärtom.
Scilla mischtschenkoana, persisk blåstjärna, blommade vackert bland bruna löv i backen upp till växthusen. Det var riktigt efektfullt. Blommorna låg tätt mot marken, nästan som de frös.
Inne i växthusen blommade orkidéerna för fullt, men linsen på kameran immade igen, så det blev bara ett foto från orkidéavdelningen, Ada aurantiaca. Den vill ha hög luftfuktighet och svalt på vintern och är inte helt lätt att ha hemma på fönsterbrädan, men den är fin med sin lysande orange färg.
Annars tycker jag att det är lökväxterna som gör Botan värt ett besök den här tiden på året. Egentligen räcker inte ett besök. Lökväxterna avlöser varandra i snabb takt, så det gäller att passa på medan tid är.
Den här amaryllisen väckte stort habegär. Det gjorde också denna:
Det skulle vara kul att veta art- eller sortnamn på amaryllisarna, men det kunde jag inte förstå av etiketten. Det var synd.
Den här var däremot tydligt märkt med Lachenalia aloides 'Pearsonii'. På svenska heter Lachenalia aloides brokig papegojhyacint. Den kommer från Sydafrika och Kapprovinsen. Jag gillar lysande färger.
Veltheimia capensis var också effektfull i sin färgsättning med lysande rosa mot blågrönt bladverk.
Lite mindre känslig är nog denna:
Bergenia ciliata, strävbergenia, klarar sig utomhus i Sverige, men här växte den i växthusen. Bladen är inte alls lika stora och grova som hos Bergenia cordifolia, blommorna är snyggare och den har ett mycket nättare utseende tycker jag. Ska nog testas.
Den här gula snyggingen heter Gymnospermium albertii och kommer från Centralasiens bergstrakter. På Botan växer den i deras lökbäddar utomhus. Man undrar ju om den är svårodlad.
Det fanns en hel del fina krokusar som blommade. Jag fastnade för de strimmiga. I knopp är de väldigt fina. Den ovan heter Crocus biflorus ssp. adamii, blå bägarkrokus. Lättodlad påstås det.
Crocus reticulatus är också fin. Det skulle vara kul att se färgen inuti när den öppnar sig, men finast är den troligast såhär med nästan svarta och gula ränder.
Detta är Crocus x leonidii ‘Feathered Sulphur’. Historien om den finns här. Det dröjer innan krokusarna börjar synas i Umeå, men de är värda att vänta på.
Scilla mischtschenkoana, persisk blåstjärna, blommade vackert bland bruna löv i backen upp till växthusen. Det var riktigt efektfullt. Blommorna låg tätt mot marken, nästan som de frös.
Inne i växthusen blommade orkidéerna för fullt, men linsen på kameran immade igen, så det blev bara ett foto från orkidéavdelningen, Ada aurantiaca. Den vill ha hög luftfuktighet och svalt på vintern och är inte helt lätt att ha hemma på fönsterbrädan, men den är fin med sin lysande orange färg.
Annars tycker jag att det är lökväxterna som gör Botan värt ett besök den här tiden på året. Egentligen räcker inte ett besök. Lökväxterna avlöser varandra i snabb takt, så det gäller att passa på medan tid är.
Den här amaryllisen väckte stort habegär. Det gjorde också denna:
Det skulle vara kul att veta art- eller sortnamn på amaryllisarna, men det kunde jag inte förstå av etiketten. Det var synd.
Den här var däremot tydligt märkt med Lachenalia aloides 'Pearsonii'. På svenska heter Lachenalia aloides brokig papegojhyacint. Den kommer från Sydafrika och Kapprovinsen. Jag gillar lysande färger.
Veltheimia capensis var också effektfull i sin färgsättning med lysande rosa mot blågrönt bladverk.
Lite mindre känslig är nog denna:
Bergenia ciliata, strävbergenia, klarar sig utomhus i Sverige, men här växte den i växthusen. Bladen är inte alls lika stora och grova som hos Bergenia cordifolia, blommorna är snyggare och den har ett mycket nättare utseende tycker jag. Ska nog testas.
Den här gula snyggingen heter Gymnospermium albertii och kommer från Centralasiens bergstrakter. På Botan växer den i deras lökbäddar utomhus. Man undrar ju om den är svårodlad.
Det fanns en hel del fina krokusar som blommade. Jag fastnade för de strimmiga. I knopp är de väldigt fina. Den ovan heter Crocus biflorus ssp. adamii, blå bägarkrokus. Lättodlad påstås det.
Crocus reticulatus är också fin. Det skulle vara kul att se färgen inuti när den öppnar sig, men finast är den troligast såhär med nästan svarta och gula ränder.
Detta är Crocus x leonidii ‘Feathered Sulphur’. Historien om den finns här. Det dröjer innan krokusarna börjar synas i Umeå, men de är värda att vänta på.
Etiketter:
Göteborg,
Göteborgs botaniska trädgård,
lökväxter,
orkidéer,
vår
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)