Spaljéproblem

Nyss har jag genomsökt hela centrala Umeå i jakten på en lämplig spaljé till min skenande passionsblomma. Varken på Åhléns, i blomsteraffärerna eller i skabbigt-skick-butikerna fanns hjälp att få. Måste man slänga sina växter om de börjar trivas för bra?

Avverkning

Någon gång ska det väl bli trädgård av tomten runt stugan även om det går långsamt. Förra helgen fällde jag granar på löpande band med en grensåg. Det gick förvånansvärt bra som bilden visar. En bäver hade inte kunnat göra det bättre. Äntligen ska det väl komma ner lite mer ljus till rabatterna kring huset. Nu idag har jag fällt ännu fler granar mot åkern till. Ljuset flödar in…

Nu är det väl ändå dags snart?

Nu har det smält undan en hel del här i Mariestad. Just idag småduggar det och är riktigt grått. Gatorna är nästan helt bara och gräsmattorna blir naknare och naknare för varje dag.  I Umeå lär det dröja ett tag till innan det ser likadant ut, men det här är ju södra Sverige. Kom igen nu våren! Ska man behöva gå på utställning får att se såna här?

Panteramaryllis, orkidéer och annat

På Botan i Göteborg fanns en hel del annat i också.

Hippeastrum pardinum, panteramaryllus, är en lökväxt från Bolivia som är släkt med de amaryllisar vi köper kring jul. I mitt tycke är paneramaryllis så mycket vackrare. Men förmodligen mer svårskött också. Det vet jag egentligen inte, jag har aldrig hittat lökar att testa med. Än.
Jag hade lite otur på Botan. I söndags började en ny utställning om orkidéer, men jag missade den med en dag. Det fanns en hel del att titta på ändå.

Phragmipedium Erich Young var riktigt snygg.

Dendrobium fimbriatum var ännu bättre.

x Laeliocattleya Pomme D´or.
Jag blev lite sugen att återuppta mitt pauserade orkidéintresse. Det får bli när jag flyttar tillbaka till Umeå igen.

Lachenalia aloides är en udda lökväxt från Sydafrika. Varför har man inte en sån på fönsterbrädan?

Våren är här?

I Botaniska trädgården i Göteborg fanns de här fantastiska så lökarna i lördags. Det är inga vanliga dussinlökar utan vildinsamlade specialiteter från Turkiet, vårblommande Colchicum lagotum, harörontidlösa. Jag gissar att de är rätt svåra att handskas med i en vanlig trädgård. På Botan växte de i särskilda lökbäddar som torkar ut fullständigt under sommaren. Hursomhelst är det dags börja hoppas på vår igen.

Polarstern

Äntligen! När jag var hemma i Umeå häromsistens hade den börjat blomma. För något år sedan köpte jag en cattleyaorkidé på trädgårdsmässan här i Umeå. Jag försökte sköta den så bra jag kunde, men inga knoppar dök upp. Så flyttade jag till Mariestad och orkidén blev kvar i Umeå. Uppenbarligen får den bättre skötsel nu än när jag hade hand om den. Visserligen bara en blomma, men en bländande vit och över 10 cm i diameter. Doftar gör den också. Det finns hopp för de andra stackars orkidéerna också verkar det som.

Göteborgsbesök

1987 fick jag Det Bästas Trädgårdslexikon i födelsedagspresent. I den fanns en bild på japansk träddödare, Celastrus orbiculatus. Jag var helt fascinerad av den och bilden i boken har jag för mig visade en orange frukt. Nu förstår jag varför jag var så begeistrad. I helgen fick jag se den live för första gången.

Frukterna är orange och gula och ger ett fantastiskt skimmer åt hela växten. Den slingrade flera meter upp i luften. Med lite tur är den härdig upp till Umeå. Problemet är nog att få tag på plantor. Den tillhör inte standardsortimentet.

I Göteborg  var vädret och soligt och friskt, men ändå tillbringade vi mest tid i affärer. Vad gör man inte för en ny vinterjacka? Trots det idoga letandet hann vi med att titta på Trädgårdsföreningen.

I trädgårdsföreningen fanns det också vackra bär. Nån sorts Malus…

Vinterjackan måste jag lämna tillbaka. Den känns helt fel. Det hade varit bättre att kolla på mer Trädgårdsföreningen eller gått en sväng i Botan.