Tre bonader bakom en lucka. Bara några få saker av allt det julpynt som finns i lådorna är ärvda, men det är något särskilt med de ärvda sakerna. De får alltid hedersplatser så att de ska synas.
Den här röda har min mamma broderat. Den har alltid varit med så länge jag kan minnas och nu hänger den varje år inne i matsalen. Den har sin bestämda plats. Jag tror att hon har gjort mönstret själv efter märkböcker.
Tomtebonaden har min mamma också broderat. Väven den är broderad på är alldeles mjuk och det röda bandet runtom glänser. Häromåret var den illa ute. Kantbandet hade släppt från väven, som hade börjat repa upp sig. Inte alls bra. Det var bara att sprätta bort bandet, kasta kanterna på väven och sy dit bandet igen. Nu är den räddad och kommer att hålla i många år till.
I hallen utanför gästrummet finns den perfekta spiken för de tre vise männen. Vem som är vem av dem vet jag inte, men det är kanske inte så viktigt. Det glittrar och glänser av guldtråd och pärlor från gissningsvis 1960-talet. Det är Anders mormors syster eller Anders mormorsmor som har gjort den. Han kommer inte ihåg vilket.
2 kommentarer:
Vilka fina bonader de är så roligt när man vet vem som broderat den.
Och är det en riktigt nära anhörig så känns det ännu bättre.
En riktigt God Jul önskar jag dig.
the last one is my fav one , I never see them here
Skicka en kommentar