En tur till Botan

När man är i Göteborg är det nästan ett måste att besöka Botaniska trädgården. Det finns alltid något intressant att titta på. Lördagens besök var inget undantag. Tvärtom.

Scilla mischtschenkoana, persisk blåstjärna, blommade vackert bland bruna löv i backen upp till växthusen. Det var riktigt efektfullt. Blommorna låg tätt mot marken, nästan som de frös.
Inne i växthusen blommade orkidéerna för fullt, men linsen på kameran immade igen, så det blev bara ett foto från orkidéavdelningen, Ada aurantiaca. Den vill ha hög luftfuktighet och svalt på vintern och är inte helt lätt att ha hemma på fönsterbrädan, men den är fin med sin lysande orange färg.

Annars tycker jag att det är lökväxterna som gör Botan värt ett besök den här tiden på året. Egentligen räcker inte ett besök. Lökväxterna avlöser varandra i snabb takt, så det gäller att passa på medan tid är.

Den här amaryllisen väckte stort habegär. Det gjorde också denna:

Det skulle vara kul att veta art- eller sortnamn på amaryllisarna, men det kunde jag inte förstå av etiketten. Det var synd.

Den här var däremot tydligt märkt med Lachenalia aloides 'Pearsonii'. På svenska heter Lachenalia aloides brokig papegojhyacint. Den kommer från Sydafrika och Kapprovinsen. Jag gillar lysande färger.

Veltheimia capensis var också effektfull i sin färgsättning med lysande rosa mot blågrönt bladverk.
Lite mindre känslig är nog denna:

Bergenia ciliata, strävbergenia, klarar sig utomhus i Sverige, men här växte den i växthusen. Bladen är inte alls lika stora och grova som hos Bergenia cordifolia, blommorna är snyggare och den har ett mycket nättare utseende tycker jag. Ska nog testas.

Den här gula snyggingen heter Gymnospermium albertii och kommer från Centralasiens bergstrakter. På Botan växer den i deras lökbäddar utomhus. Man undrar ju om den är svårodlad.

Det fanns en hel del fina krokusar som blommade. Jag fastnade för de strimmiga. I knopp är de väldigt fina. Den ovan heter Crocus biflorus ssp. adamii, blå bägarkrokus. Lättodlad påstås det.

Crocus reticulatus är också fin. Det skulle vara kul att se färgen inuti när den öppnar sig, men finast är den troligast såhär med nästan svarta och gula ränder.

Detta är Crocus x leonidii ‘Feathered Sulphur’. Historien om den finns här. Det dröjer innan krokusarna börjar synas i Umeå, men de är värda att vänta på.

Fröinsamling på Göteborgs botaniska trädgård

Varje år brukar skolan åka till Botan för att samla frön. Vi började redan i onsdags med en jätteintressant föreläsning om växtinsamlingsresor, som Johan Nilsson på Botan höll. Vi höll till på biblioteket på Botan, ett rum med mörk träpanel, djupa fönsternischer och fasta bokhyllor ända upp till taket. Ett sånt bibliotek vill jag ha hemma.

Igår gick vi runt med Henrik Zetterlind, Johan Nilsson och vår lärare, Tina Westerlund, hela förmiddagen och samlade in frön från olika buskar och träd. Henrik och Johan berättade om varje art och visade hur man på bästa sätt kunde samla fröna. Mycket nyttigt att veta om man ska samla själv om man hittar något spännande framöver. Bland det fösta vi samlade var Quercus macrantéra, kejsarek (bilden överst). Ekollonen hade redan börjat gro. Stewartia pseudocamellia, skenkamelia (ovan) samlade vi också in. Den hade väldigt vacker orangegul höstfärg.

Efter lunch gick vi runt själva och tittade. Det fanns verkligen massor att se. Jag har aldrig varit på Botan såhär sent på hösten så för mig var det en ny upplevelse. Acer palmatum ‘Shojo’ (ovan) funkar knappast uppe i Umeå, men hade lysande röd och nästan overklig höstfärg.

Rhododendron ‘Northern Hi-Lights’ skulle kunna funka uppe hos mig. Jag tror att jag har sett liknande plantor till salu uppe i Umeå.

Orixa japonica har jag aldrig hört talas om. Den såg ganska skör och ohärdig ut, men man kan ju hoppas. Jag har inte kollat upp om någon testat. Fin var den i alla fall med sina nästan vita och ljust gröna höstfärger.
Det är ju inte allt som känns exotiskt och skört trots att det är betagande vackert. Helt vanlig Aronia melanocarpa ‘Hugin’ har också lysande vackra höstfärger.

Panteramaryllis, orkidéer och annat

På Botan i Göteborg fanns en hel del annat i också.

Hippeastrum pardinum, panteramaryllus, är en lökväxt från Bolivia som är släkt med de amaryllisar vi köper kring jul. I mitt tycke är paneramaryllis så mycket vackrare. Men förmodligen mer svårskött också. Det vet jag egentligen inte, jag har aldrig hittat lökar att testa med. Än.
Jag hade lite otur på Botan. I söndags började en ny utställning om orkidéer, men jag missade den med en dag. Det fanns en hel del att titta på ändå.

Phragmipedium Erich Young var riktigt snygg.

Dendrobium fimbriatum var ännu bättre.

x Laeliocattleya Pomme D´or.
Jag blev lite sugen att återuppta mitt pauserade orkidéintresse. Det får bli när jag flyttar tillbaka till Umeå igen.

Lachenalia aloides är en udda lökväxt från Sydafrika. Varför har man inte en sån på fönsterbrädan?

Våren är här?

I Botaniska trädgården i Göteborg fanns de här fantastiska så lökarna i lördags. Det är inga vanliga dussinlökar utan vildinsamlade specialiteter från Turkiet, vårblommande Colchicum lagotum, harörontidlösa. Jag gissar att de är rätt svåra att handskas med i en vanlig trädgård. På Botan växte de i särskilda lökbäddar som torkar ut fullständigt under sommaren. Hursomhelst är det dags börja hoppas på vår igen.