Ser du flugan?

Jag har lämnat Umeå för några dagars jobb i Västergötland och Östra Tunhem. Här är våren i full gång. Det blommar snödroppar, vintergäck, krokusar och snöklockor. Tibasten är på gång och i gräsmattan finns det redan några tusenskönor. Visst är det lite kyligt och blåsigt, men om man jobbar på håller man värmen rätt bra. Och så kallt kan det ju inte vara när till och med insekterna är vakna trots att vintergäcken inte riktigt orkar öppna sig.

Ser du flugan?

Arbetsdagar i paradiset

I veckan har jag varit nere i Falköping och Östra Tunhem och jobbat. I några dagar har vi vårstädat och gjort fint i rabatter och rosplanteringar, sått frön, krukat sticklingar och planterat idegransplantor. Det finns hur mycket att göra som helst, men det har ändå funnits tid till att gå runt och bara beundra det som redan kommit upp och börjat blomma trots att våren är sen.

Den här rosa vårstjärnan hade inte riktigt orkat slå ut, men den var fin i knopp med. Flera små grupper växer direkt i gräsmattan. Här under den 400-åriga boken breder mattor av olika lök- och knölväxter ut sig under våren. Det är vintergäck, nunneört, gulsippor, botaniska tulpaner, vårlök, snödroppar, blåsippor, vitsippor, blåstjärna och den här rosa vårstjärnan. Såhär kan det se ut när det blommar som mest. Det är som att komma till paradiset.

Bara en ynka bit därifrån växer dubbla röda blåsippor. Två stooora tuvor. Än har de inte orkat öppna sig riktigt, men knopparna är nästan lika vackra som de utslagna blommorna.

I häcken mot grusvägen växer fler röda sippor, men den här gången enkelblommande.

Jag glömde visst att det växer snökrokus i lökmattan också. Jag har säkert missat fler arter. Det är så mycket vackra växter i lökmattan att man knappt vet var man ska titta.

På framsidan av huset alldeles mot väggen slog tre små luktvioler ut i onsdags. Man nästan känner doften genom bilden.

Det har varit roliga dagar. Det är bara synd att våren inte kommit alls lika långt här uppe i Umeå. Men den är definitivt på väg.

Tulipa kaufmanniana ‘Showwinner’

Just nu blommar det för fullt mellan husen alldeles nedanför Östra station i Umeå. I slänten har man planterat massor av lökväxter och nu är Tulipa kaufmanniana ‘Showwinner’ som är finast. Krokusarna är på väg att blomma över och narcisserna har inte börjar öppna sig än.

Något som jag tror är Prunus tenella 'Fire Hill'  växer alldeles i närheten av trappan i bakgrunden. Tills dess att den slår ut kan man kolla in tulpanerna. De är som bäst just nu.

Hansskogs har öppnat

Idag var det dags för säsongen första besök på Hansskogs plantskola. De öppnade igår och höll fortfarande på att göra i ordning och ställa ut växter.

Ute på parkeringen blommade det tjockt med rysk blåstjärna. Mot den röda fasaden gjorde de sig väldigt bra. De torra pinnarna ovanför är kanadensiska rosor som blommar otroligt rikt under sommaren. ‘Morden Centennial’ heter de och blir varmt rosa och en knapp meter höga.

Precis innanför grindarna hade de börjat duka upp med buskar och barrväxter. Hansskogs är nästan den enda kvarvarande plantskolan i norr som fortfarande odlar delar av sitt bassortiment av buskar själva. Från egna sticklingar. På hemsidan kan man titta på bilder från odlingen, som ligger i Rödånäs på gränsen till Vindelns kommun.

Viola cornuta ‘Martin’ fick följa med hem tillsammans med Astrantia major ‘Moulin Rouge’, en mörkt röd stjärnflocka. Båda ska få bo ute i stugan. Någonstans.

Myskmadra, Galium odoratum och krypmalört, Artemisia schmidtiana samsas fint på ett bord i plantskolan. I rabatten är de nog inte lika bra kompisar. Myskmadra vill ha halvskugga, eller skugga och ett fuktigt läge, medan krypmalört föredrar ett torrt och soligt läge. Det är tur det bara är skyltning.

I år tänker vi köpa några träd, men än så länge får det vänta ett tag. Dels behöver vi göra i ordning någonstans att plantera, dels behöver vi fundera ut precis vad vi ska ha, men det blir definitivt fler besök under våren.

Tuffingar

För över en månad sedan planterade jag den första krukan utomhus på bron och inte långt efter gjorde jag balkongen. Sedan kom vintern igen. Det blev många minusgrader och penséerna hängde som trasor över krukkanten. På bron blev krukan helt översnöad och pärlhyacinterna föll omkull. Det var kallt länge och jag trodde at det var kört. Sedan kom ännu mer kyla, snö och sedan regn. Hoppet ute trodde jag som var nere i Mariestad då.

Men icke. De har klarat sig galant. På balkongen har hyacinterna börjat slå ut och doftar till och med nu, och penséerna har massor av blommor. Man kan inte ana vilka umbäranden de har fått utstå.

På bron är det lite kargare, men de blommar villigt och fint både narcisserna och pärlhyacinterna. Fördelen med att plantera tidigt är att planteringarna håller länge, mycket länge. Det är långt kvar innan det ger upp och har blommat över.

Vårblommor i stugan

Våren har kommit till stugan. Det var fortfarande snö på vissa fläckar, men det gick nästan att se hur det smälte.

Crocus tommasinianus 'Ruby Giant', snökrokus, blommade vid den gamla förfallna bastun. Att de alls orkade komma upp är ett under. De växer i stort sett enbart sand. Det blir nog svårare för dem nästa år.

Under en blåtrybuske blommade Scilla mischtschenkoana, persisk blåstjärna. De har kommit flera år i rad, men de står rätt stilla. Jag hoppas att de blir fler så småningom. 

På framsidan av huset lyste det av Crocus chrysanthus 'Zwanenburg Bronze', bägarkrokus. Det är tur att vi gjort en förteckning över trädgårdens växter, så att det går att kolla vad som finns. Jag kom inte ihåg att det var den jag planterat.

Förra året köpte jag en Amelanchier alnifolia ‘Smokey’, bärhäggmispel. Den har övervintrat väldigt bra. Den har feta knoppar som lovar blommor. Det är kul att de funkade så bra. Överlag verkar det ha varit en bra vinter. De mesta verkar ha klarat sig och alla rosor som jag tittat till är fina ända ut i topparna. Till och med en Magnolia stellata som jag köpte på rea i höstas ser ut att till och med ha blomknoppar. Jag trodde att den skulle stryka med på en gång.

Krokus vid Umeå Östra

Våren har börjat komma så smått till Umeå också. Vid husknutar och solvarma väggar börjar det synas fler och fler vårlökar. Det började egentligen i slutet av mars. Då såg jag en några krokusar vid en husvägg längs Kungsgatan. Sedan kom bakslag efter bakslag, våren blev och är fortfarande kall, snöig och blöt, men nu börjar ändå livet komma tillbaka.

Vid Umeå Östra har det börjat komma krokusar. De är planterade i en vid båge längs en rad med Festuca glauca, blåsvingel och gatsten. Egentligen är jag inte så förtjust i de krokusar man valt, särskilt om man jämför hur våren såg ut i fjol med vita tulpaner. Det hade gått att få det att stämma bättre rent färgmässigt, men krokusar är krokusar och de lyser fint när det inte finns så mycket annat.

Än är det för tidigt för att det ska vara städat och fint i rabatterna, men det kommer det med. I år ska jag försöka följa planteringen hela säsongen. Nu när jag flyttat hem borde det bli lite lättare.

Balkonginvigning

 

Solen skiner, men det är fortfarande kallt. Inte ens i solen värmer det särskilt mycket. Ibland kan man inte ta hänsyn till sånt, så idag bestämde vi att vi måste inviga balkongen. Redan igår började jag plantera vårblommor. Kopparlådan plockade jag från ett string-blomsterbord jag inte använder så ofta. Planteringen kommer att hålla länge, det brukar de göra.

Eftersom det är påsk passade det med gula koppar till teet och Rörstrands och Hertha Bengtssons Ceylon var de enda vi hade, men de är också bland det finaste jag vet. Det är raffinerat med koppar i klatschiga färger och assietter och kannor i svart.  Krukan mot fönstret är kommer från Upsala-Ekeby, krukan mitt på bordet är gjord i betong. De brukar oftast användas till jul, men fick komma till användning idag med.

Jag frös som en hund medan jag åt min varma smörgås, drack te och försökte läsa glassigt magasin, men det kändes bra att ha fått balkongen i ordning för våren.

Glad Påsk!

En tur till Östra Tunhem

Det är svårt att tänka sig en vackrare plats än Östra Tunhem. Just nu håller vårlökarna på som mest. Snödropparna är över och scilla och vårstjärna finns överallt i gräsmattan. Senare kommer botaniska tulpaner, gulsippor och vitsippor. Ungefär såhär.  Här klipps det inte förrän allt har vissnat ner. Det är en förutsättning för att de ska orka blomma och komma tillbaka år från år. Just igår var det kallt och blåsigt, men det var underbart ändå.

Längs grusgången växer det röda dubbla och helt vita blåsippor. De röda har funnits här sedan länge och finns i flera trädgårdar i närheten. Den är oerhört blomrik och vacker.

Här kommer det tulpaner i massor om ett tag. Jorden här är näringsrik och lucker och varje år blir det fler och fler tulpaner. De finns flera bäddar likadana tuplaner på andra ställen i trädgården. Här finns det en bild på håll.

Längst inne vid husväggen hade luktvioler börjat blomma.

Tibast är en av de vackraste vårblommande buskar jag vet.  Här växer den alldeles vid sidan av järngrinden. Bättre än så klan det knappast bli.

Lite jobb hann vi också med. Vi började beskära rosorna. Vid terassen växer en hel rad med Rosa alba ‘Maxima’ Mycket tjusigt på sommaren. Bilder från sommaren för två år sedan finns här.
Ikväll bär det av till Umeå med två kassar fyllda med rotskott från rosor och plantor av dubbel smörblomma och parksmultron. De ska få bo i kruka tills det är dags att plantera.
Jag längtar redan tillbaka till Östra Tunhem.

Magnolia i mars

Ur led är tiden. I alla fall lite. Det kom en facebook-uppdatering och en stund senare stod jag där och kunde se att det stämde. Den blommade. I alla fall hade börjat slå ut. Det har varit varmt i Mariestad idag och det har gjort sitt till att Magnolia kobus, alldeles runt hörnet från Mariestads teater, började visa färg.

Vita prickar bland grenarna skvallrar om vad som är på gång.

Med lite vilja kan man säga att några är utslagna…

På nära håll var knopparna rosavita, men fullt utslagna är de vita.
Nu får man hoppas på varmt väder även imorgon, så att den kan fortsätta slå ut.

Våren anfaller

Nu har det verkligen exploderat här nere i Mariestad. Överallt i trädgårdarna tittar det fram lökväxter. Nästa söndag åker jag hem till Umeå en vecka och det kommer att kännas som att åka tillbaka i tiden. Jag tror inte att snön försvinner än på ett bra tag.

Snökrokus, Crocus tommasinianus, snökrokus finns överallt, i gräsmattor och i rabatter. Den är så sirlig att den passar överallt. Färgen passar så bra till gamla löv.

Crocus vernus 'Pickwick' ser det här ut att vara, men det fanns ingen skylt i skolträdgården. Det hade varit bra att veta namnet. Randiga krokusar är det något särskilt med.

Snödropparna hade börjat blomma över så smått, men var än så länge fina. Det går fort nu.

Den här krokusen hade heller inget namn, men det skulle kunna vara Crocus vernus 'Jeanne d'Arc'. Lysande vit var den i solskenet.

I häromdagen såg jag mattor av vårstjärnor i Gärdesparken i Mariestad. Idag har de säkert slagit ut mer.

Otidsenliga bär

Våren är på språng och varje dag blir mer och mer blomrik. Vintergäck, snödroppar och krokus avlöser varandra, men hösten gör sig fortfarande påmind. Idag hittade jag dessa fina frukter när vi hade knytkalas-klassträff i skolträdgården i Mariestad.

Damacenerrosen ‘St nicholas’ var fortfarande helt översållad med nypon. Den har verkligen ett liv efter blomningen och kan planteras bara för de vackra nyponens skull. Men det var inte vårlikt.

Berberisbär fanns det också fortfarande, flera olika. De lyste rött i solen, men just idag kändes krokusarna mer rätt. Vacker var det hursomhelst.

Våren går inte att stoppa nu. Det är bara en tidsfråga innan bären får ge vika för blad och blommor.

En krokus till

Det blir bara fler och fler krokusar i gräsmattan vid Trädgårdens skola i Mariestad. Crocus chrysanthus ‘Cream Beauty’ tycker jag är en av de vackraste. Den mjukt krämgula färgen är något alldeles särskilt. Gult är inte fult.

Två krokus och en ensam sippa

Utanför Institutionen för kulturvård i Mariestad finns en lång plantering längs gatan, kallad lindplanteringen. Det är en experimentrabatt med marktäckande perenner och buskar, som ingår i ett forskningsprojekt. Det har börjat spira så smått och jag går och väntar på att violtulpanerna,  Tulipa pulchella, ska börja slå ut. I väntan på dem finns det en del annat att titta på.

Crocus etruscus ‘Rosalind’ ska det här vara enligt växtlistan. Den har en mycket mer lysande färg i verkligheten och tillsammans med murgrönsbladen var det mycket vackert. Tjusig är den, men värst vanlig verkar den inte vara. Botanicus har i den på bild på sin hemsida och förhoppningsvis i sin katalog. Det var fler än jag som gillade den. Det kan man se om  man tittar noga.

Denna bleka sak är Crocus vernus 'Vanguard'. De tre yttre kalkbladen är nästan vita och de inre ljust violetta. Det ger den här krokusen ett nästan overkligt utseende som inte gick att få fatt i på bild.

En enda liten Anemone blanda,  balkansippa, lyste mitt i en stor fläck av öppen jord. Den får säkert sällskap av fler, men de syntes inte till än. Det ska bli varmt i veckan säger de som vet och då vågar de sig säkert fram.

Nu är det vår på bron!

Äntligen är det vår i krukan på bron. Höstens plantering har stått kvar ända tills nu. Slemmig prydnadskål är inte fint. Nu har det blivit vår ordentligt i krukan istället. Helst hade jag velat ha andra lökväxter, men man får ta vad som finns. Pärlhyacinter, narcisser och vide är fint det med. Nu håller jag tummarna att hela rasket inte fryser bort. Det är trots allt bara 17 mars, men jag kunde inte vänta längre.

En tur till Botan

När man är i Göteborg är det nästan ett måste att besöka Botaniska trädgården. Det finns alltid något intressant att titta på. Lördagens besök var inget undantag. Tvärtom.

Scilla mischtschenkoana, persisk blåstjärna, blommade vackert bland bruna löv i backen upp till växthusen. Det var riktigt efektfullt. Blommorna låg tätt mot marken, nästan som de frös.
Inne i växthusen blommade orkidéerna för fullt, men linsen på kameran immade igen, så det blev bara ett foto från orkidéavdelningen, Ada aurantiaca. Den vill ha hög luftfuktighet och svalt på vintern och är inte helt lätt att ha hemma på fönsterbrädan, men den är fin med sin lysande orange färg.

Annars tycker jag att det är lökväxterna som gör Botan värt ett besök den här tiden på året. Egentligen räcker inte ett besök. Lökväxterna avlöser varandra i snabb takt, så det gäller att passa på medan tid är.

Den här amaryllisen väckte stort habegär. Det gjorde också denna:

Det skulle vara kul att veta art- eller sortnamn på amaryllisarna, men det kunde jag inte förstå av etiketten. Det var synd.

Den här var däremot tydligt märkt med Lachenalia aloides 'Pearsonii'. På svenska heter Lachenalia aloides brokig papegojhyacint. Den kommer från Sydafrika och Kapprovinsen. Jag gillar lysande färger.

Veltheimia capensis var också effektfull i sin färgsättning med lysande rosa mot blågrönt bladverk.
Lite mindre känslig är nog denna:

Bergenia ciliata, strävbergenia, klarar sig utomhus i Sverige, men här växte den i växthusen. Bladen är inte alls lika stora och grova som hos Bergenia cordifolia, blommorna är snyggare och den har ett mycket nättare utseende tycker jag. Ska nog testas.

Den här gula snyggingen heter Gymnospermium albertii och kommer från Centralasiens bergstrakter. På Botan växer den i deras lökbäddar utomhus. Man undrar ju om den är svårodlad.

Det fanns en hel del fina krokusar som blommade. Jag fastnade för de strimmiga. I knopp är de väldigt fina. Den ovan heter Crocus biflorus ssp. adamii, blå bägarkrokus. Lättodlad påstås det.

Crocus reticulatus är också fin. Det skulle vara kul att se färgen inuti när den öppnar sig, men finast är den troligast såhär med nästan svarta och gula ränder.

Detta är Crocus x leonidii ‘Feathered Sulphur’. Historien om den finns här. Det dröjer innan krokusarna börjar synas i Umeå, men de är värda att vänta på.