Balkongsommar

Tiden går fort när man har roligt. Våren försvann i ett nafs. Nu har halva sommaren gått och farten avtagit en hel del. Det är inte lika mycket som ska göras och hinnas med längre. Det är skönt att sitta på balkongen. Vår balkong är verkligen inte stor, men det får ändå plats med en hel del växter förutom en sittplats för två, eller kanske tre, eller i nödfall fyra om man verkligen knör ihop sig.

Varje år har vi samma gamla lådor i plast som vi fyller med växter. Olika teman varje år. Temat är aldrig spikat i förväg utan improviseras fram när vi åker och handlar. Att planera mycket innan slutar nästan alltid i besvikelse över att det man helst vill ha inte finns. Jag gillar färgkrockar och i år hittade jag ljuslila Brachyscome multifida, gulgrön Heuchera och stålblå Festuca glauca. Höjden står vit Gaura lindheimeri för. Det blev skirt och färgglatt på samma gång.

Inifrån räcket syns inte lådorna så mycket, så jag fyller på med andra växter med lite samma färgtema. Jag har inget emot att trängas med växterna, hellre det än att inte ha några alls. Det kan nästan inte bli för mycket blommor på en balkong.

Triad

Husgeråd. Jag gillar husgeråd. Numera är det begär mer än behov som styr, för exakt hur många olika modeller av till exempel bestick kan man tänkas behöva?

Minst en till modell måste svaret bli.

I höstas fyndade jag de här snyggingarna på Pryl 1900 här i Umeå. Jag köpte dem osedda genom deras facebookgrupp. Det var inget att fundera på. De var ju så snygga, men de är inte så praktiska; de är för lätta och triangelformen gör att de inte ligger helt rätt i handen, men vad gör väl det? Hellre snyggt än praktiskt. Triad heter de och ska vara ritade av Sigvard Bernadotte.

Såhär ser de ut in action. Det gick fint att få i sig soppa med skedarna och de var dessutom fina ihop med Grill Gul från Gustavsberg.

Knivar, gafflar och skedar var det jag fick tag på i höstas. Nu har jag börjat kolla även efter andra delar. Nu håller jag ögonen öppna i alla loppislådor jag ser. Plötsligt händer det.

Julgransbestyr

I år är julgranen slankare än vanligt, men ändå gick det att få dit nästan lika mycket pynt som tidigare år. Det är en helt vanlig rödgran odlad någonstans i Skåne. Den såg ovanligt oodlad ut för att vara odlad. Väldigt bra.

 

I år har det inte blivit så många blogginlägg. Jag har haft fullt upp med annat, men nu i december har jag faktiskt gästbloggat på Nordiska Museets julblogg. Det var kul. Jag hittade två julgransbelysningar som jag nästan inte kunde låta bli att skriva om. Inläggen kan man hitta HÄR och HÄR.

 

                                           Jag önskar alla en riktigt

                                            GOD JUL

Tio herrar dukar bord med färg

Julen är i antågande. Vi är ute i stugan i Håknäs och eldar i spisen och försöker plugga duktigt, men för mig går det sådär. Det är mycket roligare att göra annat, till exempel titta i gamla exemplar av Femina från 1950-talet. Det här numret är visserligen från försommaren 1956, men håll med om att de flesta dukningarna skulle funka både till jul och till nyår eller till vilken annan högtid som helst.

Bildtexterna är också underhållande att läsa. Klicka så bilderna så går det något lättare att läsa dem.

I texterna hittar man massor av uppgifter om vilka som tillverkat och vilka som formgivit. Sånt gillar jag. En hel del av det som syns på bilderna passerar förbi när man är på loppis.

Det är idel kända (och numera okända) män som har dukat: Sven Lindberg, Pekka Langer, Sven Erik Skawonius, Folke Arström, Fred Wethje, Alf Kjellin, Einar Nerman, Stig Lindberg, Sven Engström och Evert Taube.

Det är bara att börja rota i skåpen och plocka fram godbitarna och börja duka. Du har säkert något från bilderna i just ditt köksskåp. Om inte så finns de att köpa på närmsta loppis.

Crocus speciosus ‘Oxonian’

De är tidigare än i fjol, nästan en hel månad tidigare. De är fler också. Det var väldigt oväntat. Jag hade räknat med att höstkrokus långsamt skulle tyna bort i den västerbottniska kylan. Det har det inte alls gjort turligt nog. Till skillnad från i fjol är jag rätt säker på att det är sorten ‘Oxonian’ jag har planterat just här.

 

De har också hunnit sig så pass stora i höst att om bara solen hade visat sig något lite, hade det orkat öppna sig. En blomma var till och med överblommad. Tänka sig. Den frös inte bort.

Ska de klara att komma tillbaka även nästa år? Det finns gott hopp.

Dahliafavorit

Just idag såg det inte ut som på bilderna. Alla dahliablommor var obarmhärtigt bortfrusna och förvandlade till ett obestämbart grönt slem. Alla stjälkar vara blöta, avbrutna och hopplöst vissna. Sommaren är över och det är dags att börja minnas.

I slutat av juli blommade 'Baby Fonteneau' som bäst. Eller så bra den hade förutsättningar till. Knölarna kom i jorden sent och fick någon sorts ohyra som höll tillväxten tillbaka, men den 22/8 hade de vuxit på sig så pass mycket att de orkade börja blomma.

Blommorna är verkligen väldigt fina. Kronbladen tonar från någon sorts aprikosgul längst in till varmt rosa längst ut i topparna. Det gör att hela blomman får ett djup och en lyster som inte låter sig fångas på bild. Inte av mig i alla fall. Hos mig blir blommorna inte alls så stora som The National Dahlia Collection säger att de kan bli, men jag är nöjd ändå.

Idag har jag tagit upp de flesta dahlior inklusive 'Baby Fonteneau', skakat av så mycket jord det gick och märkt alla knölar med namn. Nu hoppas jag bara att de klarar vintern.

Julen börjar i juli

Värme gör mig slö och nu när det varit exceptionellt varmt har jag varit extra slö. Särskilt på att på på loppis. Men nu i söndags hände det. I en källare i Norrbyn hittade vi massor av fina saker. Särskilt förtjust blev jag i julgranskulorna.

Vanliga runda med fina färger har jag egentligen dussintals av, men de här var extra stora och fick slinka ner. Fast roligast var nog ändå svamparna. Jag vet inte hur gamla de är, eller om de ens är särskilt gamla, men söta var de. Jag har dessutom knappt några sedan tidigare och då blev frestelsen för stor. Alla låg dessutom i sina praktiska kartonger och de är också värda en slant, i alla fall om man har mängder med julgranskulor som behöver förvaras. Nu går jag bara och väntar på att juli ska bli jul. Det händer fortare än man tror.