Det här var huvudmålet för resan. Kyrkogården som invigdes 1936 ritades av arkitekten G.N. Brandt som en serie trädgårdsrum/kyrkogårdsrum, i huvudsak inramade med höga häckar. Varje rum har sin egen karaktär och stämning. Det finns rum för de flesta behov och önskemål. Det finns anonyma minneslundar, traditionella gravplatser och barnkyrkogård bland annat.
Ibland befinner man sig till synes mitt i naturen. I själva verket är det mesta planerat och tänkt på.
Det syns dåligt på bilden, men ogräs och vilda blommor fick tumla fritt på vissa ställen i kontrast till klippta häckar och rundlar av gräs klippta i cirkel.
En stram gång ledde förbi gräsrundlarna.
Mitt i en mörk trollskog fanns tre mausoleer.
På ena sidan häcken en stram stenlagd gård…
…på den andra en äng med träkors. Klippta gångar markerar var man kan gå. I övrigt växer det till synes fritt. En del kors var helt insnärjda med murgröna och stor stefanandra, Stephanandra tanakae. En del kors var på väg att multna, men det blev en del av helheten.
Vår uppgift under dagen var att titta på hur växtlighet bygger rumslighet. Det fanns otaliga exempel. Det är svårt att förstå att en enda person har tänkt ut alla dessa olika rum.
2 kommentarer:
Jag har också varit där, en kurs i Landskapsingenjörsprogrammet, kan ha varit 2005. Helt fantastiskt! Minns fortfarande denna plats, men ännu bättre nu med hjälp av ditt inlägg. Tack!
Ja, det är verkligen en fantastisk plats!
Skicka en kommentar