Sommarvivor gillar jag, men jag har egentligen bara ett ställe i trädgården där de växer utan att behöva torka ut titt som tätt, men där får de nästan inte plats. Därför blir det bara någon enstaka stängel sommarviveblomma varje år just där.
Kanske är det därför jag är så förtjust i sommarvivorna just där, kanske beror det på färgen. De har en märklig aprikos färg som är mjuk och ettrig på samma gång. Och doften är lika fin som hos andra sommarvivor. Vackrare finns nästan inte just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar